Månadsarkiv juli 2016

Betsling.

Det är ofta folk som undrar hur jag tänker kring bett. Tänkte bolla runt lite angående det.

Jag drar mig inte en sekund för o betsla upp, jag tycker det är mycket bättre o rida på ett skarpt bett än o rida med en hård hand. Bett är redskap, och möjligheterna är många. Jag kan sätta på ett lite skarpare bett även på en välriden häst som fungerar fint på tränsbett, för att träna lyhördheten för mindre hjälper, för att lättare få bort hästen från att hänga på bettet och öva styrka genom att hästen bär sigsjälv.

Som jag talar om rätt ofta så handlar ridning om kommunikation, därför förstår jag inte varför du ska tvunget behöva skrika din häst till framgång på ett snällt bett när du istället kan betsla upp och prata med din inomhusröst.

Jag använder olika bett till olika saker på olika hästar. Generellt går hästarna inte på samma bett i ridhuset som dom gör i skogen. Skogen utnyttjar jag mycket för framåtbjudning, större steg och mer stöd på bettet och lite mindre krav, därför ofta snällare bett i skogen då det är mer basic ridning där. Sen rider jag väldigt sällan hemma på bettet jag tävlar på. Detta gäller mest de mer rutinerade tävlingshästarna, då jag har så bra koll på vad dom fungerar på under tävling. En mer orutinerad häst kanske behöver vänja sig vid tävlingsbettet lite längre och inte överraskas väl på tävling.

Alla mina hästar rids regelbundet på snälla tränsbett, två eller tredelade. Det är inga konstigheter, de flesta går riktigt bra på det. Men hittar jag ett bett som förbättrar kommunikationen och gör att jag kan använda mindre hjälper och enklare arbeta med min häst, så ser jag inte varför det skulle vara konstigt att betsla upp (om så är fallet). Till exempel på tävling, ofta blir hästar mer spända och kanske lite tittiga, också ett bra exempel på varför man ska betsla upp vid vissa tillfällen, för o få den lilla extra kontrollen när hästen är upptagen med o titta på massa läskiga saker. 

Ofta hör man att skarpa bett är för den rutinerade ryttaren, och till en viss del, absolut. Riktigt oerfarna ryttare kan inte behärska effekten som ett skarpt bett kan ge. MEN. Jag har haft några elever som haft starka hästar, olydiga hästar som dom inte riktigt klarat ut, dom har jobbat på så himla mycket och kämpat så bra på sina snälla bett, men jag har rekommenderat att betsla upp litegrann, för att dessa ryttare som känner sina hästar ska få lite hjälp på traven.
De har kunnat börja använda mindre hjälper, fått mer kontroll och lärt sig hur det ska kännas när hästen lyssnar på vad du ber om, och därefter kunnat betsla ner igen, då dom för första gången fått känna hur bra det KAN kännas.

Men, om jag får hem en ny häst till exempel, så sätter jag alltid på ett simpelt tredelat, får o få en känsla av vart hästen befinner sig, hur den är i grunden. Och därefter anpassa bett efter problem och hur jag vill utveckla den. 

Rimligt?

10656149_10152240475635426_418354935_n

Här är Buggan (världens finaste Bugatti A <3, vad vi saknar honom!) på ett kandar, för o få stödet av ett vanligt tredelat, men lite extra kontroll och hjälp upp med huvudet av kandarstången. Kom tvåa i sin livs andra 140cm på detta bett.

Tisdag!

Tjoho! Igår var vi o besiktigade Donessa S. Jag har lånat henne i ca två veckor nu inför eventuellt köp (rätt spontan grej egentligen men det blev kalas!) och har skrivit kontrakt, och igår gick hon igenom besiktning och grön på röntgen. Kul!

Jag såg denna lilla häst som 5åring när hennes ägare skickade filmen till mig för o fråga vad jag tyckte. Jag har för mig att jag redan då sa att den var jättefin och att jag kan ta den om hon inte ska ha den, haha. Hon köpte den och sedan dess har hon mer eller mindre inte gjort någonting, ingenting som tagit utbildningen några större steg framåt iaf. För mig apssar det perfekt. Jag letade efter en grön, formbar häst att utbilda för senare försäljning.  Jag ska dessutom sälja halva hästen till Linus så vi äger henne tillsammans! #relationpåprov

Idag har jag 10 hästar att rida. Är ensam med mamma att ta hand om hela stallet samt rida alla. Så jag får se vad jag hinner, har dessutom en priatlektion mot kvällen. Men vi får jobba på!

Zwiggy har vilat i 9 dagar och igår trimmade jag henne första gången efter det, fin som alltid, som smör. Hon behöver dessa vilor lite då och då, hon mår bra av det. Har ändå tränat henne i 6-7 år nu och man lär sig vart dom presterar bäst och MÅR bäst. 

Nästa tävling för mig är i Fjärås om 2v, då ska Challe, Luxan och Korven med. Det speciella gänget, haha. Tanken är att Korven ska kännas fin och debutera 130cm. Helst ska hon ju upp i 140cm snart för det vore jätteroligt o rida henne under Champion of the Youngsters i Grevagården, men det är lite väl tufft och vi får se hur hon tar en 130cm debut först. Kapaciteten finns ju men det är verkligen inte en häst jag tänker pressa upp i klasserna. Inte för att någon häst ska pressas upp i klasserna, men vissa bryr sig mindre än andra. 

Cornelia Rylen

Foto: Stefan Keturi

http://keturi.se

 

Samarbete!

Hej! Jag kan glatt meddela att jag en tid framöver kommer ha tillgång till fina fina tävlingsbilder från Stefan Keturi! <- Stefans hemsida.

Känns jätteroligt, och när Tove som ska jobba här en månad kommer hit, så ska jag flörta lite med henne o se om hon kan snygga till min hemsida litegrann med hjälp av dessa bilder. Jag har noll koll, haha.

Här är ett smakprov på fina fina Carro från i helgen!

Cornelia Rylen